Tahriib Qaybti 4 aad Dhacdadi Ugu naxdinta Badnayd Dhalinyaro Beerka ke...

Har moderaterna glömt att återberätta sin ideologi eller är detta ett uttryck för fortsätt historieförfalskning?

I sociala medier ser man att moderata riksdagsledamöter beklagar sig sorgen av den kända frihetskämpen och ANC ledaren Nelson Mandela. Jag förstår att det är naturligt att många känner Mandelas historia eller honom som person och där med uttrycker sorg i samband med hans bortgång.
Men ärligtalad, hur ska man förstå att moderata riksdagsledamöter uttrycker sorg för Nelson Mandelas död utan att dem först tar avstånd från det moderaterna stod för under alla dessa år som ANC och den bortgångna frihetskämpen Nelson Mandela kämpade mot Apartheidregimen, och där moderaterna var ända svensk politisktparti som sympatiserade Apartheid regimen och vägrade erkänna ANC som en legitim politisk rörelse.
Men nu Beklagar sig moderaterna plötslig att en frihetskämpe som man bekämpade med alla till budstående medel gick bort!?. Vad menar moderaterna med det egentligen?
Är det ironi eller på allvar?
I historia böckerna kan man läsa hur moderaterna bekämpade ANC och därmed Mandelas kamp mot Apartheidsregimen i Sydafrika genom att stödja Och visa sympati Apartheidsregimen. Och som jag läste i svensk politiskhistoria så var Moderaterna ända svenska riksdagsparti som var emot ANC:s kamp mot Apartheidregimen.
Ett tydligt bevis på detta är att 1985 när alla andra svenska partier ville sätta upp en handelsblockad mot Apartheid genom att sanktionera Apartheidregimen så argumenterade moderatledaren Ulf Adelsohn för att försvara svenskt företagande i Sydafrika att ”de stackars negrerna” annars skulle stå utan jobb, när andra svenska partier ville blockera Apartheidregimen.

När hans uttalande om ”de stackars negrerna” ledde till medieblåst höll han fast vid sin ståndpunkt i en TT-intervju: där han sa att han ångrar ingenting om det han sa, ”Nej, jag ångrar ingenting. En neger är en neger och en svensk är en svensk.”
Jag är inte historia professor men jag ändå lyckades läsa på lite om det som avslöjar om moderaternas historia, där jag fick veta att moderaterna var ända parti i svenska politiskpartier som bekämpade mot ANC:s kamp mot Apartheidregimen. Mandela var för mig en en modig ledare som var reformist som påminde oss om att det är möjligt att man kan leva sida vid sida trots olikhet.
För mig tilltalar Mandelas sätt att demokratisera det mångkulturella Sydafrikanska samhället på ett helt annat sätt än många kan tro. Han fick den förtryckta och förtryckaren i Sydafrika att acceptera till varandra och att leva sida vid sida trots deras bakgrund. Han möjliggjorde ett mångkulturellt samhälle som alla i Sydafrika kan känna igen sig.
Mandela var en person som var emot att någon dominerar någon annan, och istället föredrog han idealet om ett demokratiskt, jämlikt och fritt samhälle där alla människor borde leva tillsammans i harmoni och med lika möjligheter, medan det Sydafrikanska samhället påminner oss om det Martin Luther King önskade/uttryckte i sitt kända tal, ”I have a dream” år 1963, när han krävde lika rättigheter för svarta och vita amerikaner.
Mandela själv sa, att ett demokratiskt och fritt sydafrikanskt samhälle var idealet som han trodde och ville leva för, vilket han gjorde möjligt för Syd Afrika. Han visade oss att ett enat och demokratisk Syd Afrika var möjligt och han visade moderaterna att han och andra svarta Syd Afrikaner som moderatledaren Ulf Adelsohn kallade negerar förverkligade det som moderatledaren Ulf Adelsohn ansåg vara orealistiskt.
Men frågan som jag undrar och som jag tror att jag inte är ensam om och borde besvaras är, om det har skett en total ideologiskförändring från moderaternas ideologi och synen på ”Apartheidregimen” som gjorde att Nelson Mandela är plötsligt en stor idol för moderata riksdagsledamöter eller är det bara uttryck för hyckleri och ett fortsätt historia förfalskning från Moderaternas sida? Eller har partiet missat att återberätta sin förflutna historia?

Corruption Perceptions Index 2012 from Transparency International

Låt det bli sista gången vi blir kränkta av ministrar

Jag förstår att migrationsministern Tobias Billströms sympatiserar och vill vara snäll mot de trevliga blonda och blåögda medelålders svenskkvinnor som han vill friskriva från skuld. Jag förstår också att det är skillnad för migrationsministern om det är en blond och blåögd svenskkvinna som gömmer/hjälper en papperslös flykting eller om det är en afrosvensk som gör det. Och jag förstår ministerns ambitioner att försöka förklara för etniska svenskar att personen som är gömd ofta bor hos en mörkhyad afrosvensk som jag.
Jag förstår också ministerns ambitioner att humanförklara vissa etniska grupper i samhället, som har ett visst utseende, exempelvis blonda och blåögda, som goda i motsats till människor som ser annorlunda ut.
Vi förstår väl ministerns påpekande att det är vi mörkhyade människor med invandrarbakgrund som är skyldiga att gömma papperslösa invandrare och inte på grund av att vi är humana och snälla människor som vill hjälpa papperslösa utan att vi vill utnyttja deras billiga arbetskraft genom att exploatera dem, precis som ministern var inne på, i det inspelade bandet med DN journalisten Niklas Orrenius.
Bortsett från ministerns intentioner om att inte skuldbelägga blonda och blåögda, bortsett från att ministern vill skylla alla problem på mörkhyade invandrare som har dolda agenter i form av underbetald arbetskraft som ministern uttryckte det och bortsett från att ministern gör skillnad mellan svenskar på grund av deras hudfärg och härkomst, bortsett också ifrån att statsministern vill särbehandla Billström jämfört med förre kulturministern Cecilia Stegö Chiló som tvingades att avgå på grund av att hon var kvinnligt statsråd som inte betalade tv licensen, så menar vi att Billström är jävig och partiskt i sin roll som migrationsminister och måste avgå.
Vi menar att migrationsministern tydligt uttryckt sina ambitioner om att minska ”invandringsvolymen” trots migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet. Ministern har också uttryckt tveksamheter kring regeringens demokratiskt fattade beslut där han är drivande att neka skolundervisning till de papperslösas barn, trots att riksdagen klubbade proposition som handlade om att ge papperslösa rätt till såväl förskola, skola och gymnasieutbildning i Sverige, där ministern bestred beslutet i medier och menade att regeringen inte har gett papperslösa barn rätt till skolundervisning. Ministern sa att ” Vi har ju valt, från regeringens sida, att inte inkludera gymnasieskolan. Det finns säkert de som tycker att man bör göra det”.
Men plötsligt när Metro journalisten Jenny Sköld bevisade för ministern att regeringen beslutade detta och frågan fick medial uppmärksamhet så backade Billström och tog tillbaka sina uttalanden om vad regeringen tyckte om saken. Vi tycker att det är mycket allvarlig att statsministern i det läget meddelar att han har förtroende för migrationsministern som på våra ögon är så pass jävig och partiskt i ett demokratiskt regeringsbeslut och till och med väljer att bestrida eller avfärda regeringens kollektiva beslut via medier, inte på grund av att han inte vet vad regeringen tycker om saken utan att han ytterst inne tycker att regeringen tog fel beslut, och vill förhindra att papperslösa får rätt till skolundervisning. Vi menar att det räcker att ministern antydde att han är jävig eller partiskt i en viktig och känslig fråga som migrationsfrågan är.
Vi menar att Migrationsministerns ursäkta är varken är trovärdig eller kvalificerad och det som återstår att se här är om statsministern är beredd att ingripa för att ta ansvar men också för att rädda regeringens trovärdighet i migrationsfrågor, vilket vi hoppas att både statsministern och regeringen som helhet förstår att detta ytterst inne handlar om regerings trovärdighet i migrationspolitiken. Vi tycker också att det är viktigt att regering inser att en rättsäker och hållbar migrationspolitik förutsätter att vi har ett fördomsfritt statsråd som är beredd att företräda hela svenska folket oavsett om vi är humana, blonda och blåögda eller om vi är inhumana, kriminella mörkhyade som vill exploatera papperslösa som migrationsministern antydde.
Jag förväntar mig från statsministern att rensa sitt kabinett från statsråd som har avvikande åsikter, vilket vi tror och hoppas att det är bara Billström som har.
Vi förstår att statsministern vill ha Billström kvar men vi menar att statsministern måste inse att migrationsministerns trovärdighet är förbrukad och regeringen behöver återställa migrationspolitikens trovärdighet som är naggat i kanten och det behöver statsministern inse.
Vi hoppas att det blir sista gången som jag och tusentals andra svenskar med invandrarbakgrund känner sig så djupt kränkta. Vi hoppas också att man hittar representanter som kan representera oss i Sveriges riksdag och som kan föra vår talan gentemot dem som misstänkliggör oss. Men också att det blir sista gången vi ser demokratiskt valda ministrar som förolämpar oss och misstänkliggör oss på det sättet som Billström har gjort och vi hoppas att det blir sista gången så att våra barn slipper att höra på det här.
Abdikani Mohamed

migartionsministern börde avgå! det är sorgligt att ministern har glömt att han var ministern för hela Sverige!

Vi förstår att migrationsministern vill vara snäll mot de trevliga blonda och blåögda medelålders svenskkvinnor som ministern vill friskriva från skuld å det är bra men ministern har glömt att han är migrationsministern för hela Sverige.
Vi förstår dig ”Bilström” att du inte vill skuldbelägga ”de trevliga blonda och blåögda medelålders svenskkvinnor”, men det är verkligen synd att du som har sådana värderingar  har varit Sveriges migrationsminister i snart två mandat, och jag hoppas att regeringen förstår att det är viktigt att hela svenska folket blir representerat och har förtroende för migrationspolitiken och inte bara ”dem trevliga blonda och blåögda medelålders svenska kvinnor” som ministern uttryckte.
Vi menar att Migrationsministerns ursäkta är inte kvalificerad och det som återstår här är att rädda regeringens trovärdighet i migrationsfrågor och jag hoppas att både ministern och statsministern förstår vad det här handlar om.
Detta gör att många icke blonda och blåögda svenskar saknar och kommer att sakna förtroende för både Billström och regeringens migrationspolitik som helhet om han sitter kvar.
Det handlar om att påbörja och återställa förtroendet för migrationsfrågor men också att inse att ministerns förtroende är förbrukad som migrationsministern för alltid. Så här handlar det om att återställa regerings skadade anseende och trovärdighet i migrationsfrågor.

Abdikani Mohamed

Maamulka somaliland oo bilaabay inuu dadk shacabka ah iyo masuuliyiinta dowlada kala dego diyaarahada.

Hab dhaqanka maamulka Somaliland ee waqooyiga Soomaaliya ayaa soo dedejinaya in duulimaadyada taga Hargeysa iyo Berbera loo wareejiyo Buuhoodle hadii uusan maamulkaasi joojin shacabka iyo masuuliyiinta transitka ku ah magaalooyinkaas ee diyaaradaha lagala degayo ama lagu afduubayo madaarada Soomaaliya ee uu maamulkaasi maamulo.
Waxaan indhowaalaba isasoo tarayey habdhaqanka guracan ee uu maamulka somaliland kula dhaqmayo shacabka iyo masuuliyiinta/madaxda dowlada dhexe ee Soomaaliya ee transitka ku ah madaarada maamulkaasi oo indhawaydba dadka laguladegayey/afduubayey. 

Arintaas oo mudan in si aad iyo aad ah loo cambaareeyo maadaama dadka la afduubayo ee diyaarahada loogala degayo sida budhcadnimada ah ay yihiin muwaadinin aan waxba galabsan oo aan wax dambi ah galin laakiin loola degayo oo kaliya aragtidooda siyaasadeed ee ah inay aaminsanyihiin Soomaalinimo iyo midnimada qaranka aSoomaaliyeed.
aad iyo aad ayey mudantahay in lacambaarayo afduubka iyo hab dhaqanka xun ee uu maamulgoboleedka somaliland ee gobolada waqooyiga Soomaaliya uu ku hayo masuuliyiinta dowlada Soomaaliya iyo shacabka transitka ku ah airportdhadaa goboladaas. Maamulka ayaa inta la ogyahay ay xabsiyada ugu jiraan dad badan oo aragtidooda siyaasadeed u xidhan oo ay waliba ka mid yihiin odayaashii ka qaybgalay shirkii Soomaaliya dowlada loogu dhisay ee barlamanka lagu soo xulayey.
Habdhaqankan uu maamulkani ku bilaabay inuu diyaaradaha kala hadho shacabka kadibna lacag lagusii daayo ama ay iskaba xidhnaadaan ayaa ah mid mudan in lacambaareeyo, iyadoo qofkii ugu dambeeyey ee lacagta laga qaadaa uu ahaa xildhiban Jamac Ahmed Maxamed ka tirsan xildhibaanada barlamanka dowlada federalka Soomaaliya oo hooyadiis oo xanuunsanaysa ku booqanayey magaalada gabiley. Xildhibaankaas oo gurigiisa loogu dhacay ka dibna xabsiga lookexeeyey. Habdhaqankaas oo ah mid budcadnimo ah maadaama muwaadin aan wax dambi ah gelin lalaboxayo habeen madow iyadoo waliba gurigiisa loogu dhacayo arattaas oo ah arin argagixisada lagu yaqaano. Habdhaqankaas oo u muuqda budhcadnimo iyo afduub loogaysanayo dadka diyaaradaha lasocda iyo kuwa soo booqanaya eheladooda degan gobolada waqooyi ee dalka, taas oo ah wax laga xumaado, mudana in lacambaareeyo.
Falalkan guracan ee uu maamulku gobolada waqooyi ku kacayey bilihii u dambeeyey ayaa kasoo daray ka dib markii 16 marso 2013 uu maamulka somaliland kala degay diyaaradii uu saarnaa Cabdishakuur Cali oo ah afhayeenka raysal wasaaraha Soomaaliya oo berbera transit ku ahaa. Arintan ayaa ah arin aan loo dulqaadan karin isla markaana keenaysa in dowlada iyo diyaaradaha localflight ka qaabilsani inay ka wada hadlaan sidii dadka karaabka ah amaankooda la isaga kaashan lahaa madaama uu maamulka somaliland bilaabay inuu ladego dad aan waxba galabsan halka qaarka kalena lagasoo qabqabanayo suuqa, loona xidhayo aragtidooda siyaasadeed ee midnimada Soomaaliya, taas oo dadku ay xaq u leeyihiin inay si xor ah aragtidooda siyaasadeed u cabiraan iyadoo aysan jirin cid xaq u leh inay shacabka cabudhislo laguna xidhi karin aragtidooda siyaasadeed, maadaaba laga gudbay waqtigii qofka aragtidiisa siyaasadeed looxidhijiray.

"dowladeey intaadan falin kafiirso"

”Dowladeey intaadan falin Kafiirso”
Maqaalkan waa maqaal ku socda madaxda dowlada Soomaaliya waana maqaal ka kooban bogaadin, talo, tusaaleyn, iyo dhaliil dowlada kuwada socda. Qaybta koobaad ee maqaalka waxaan ku eegayaa booqashada raysal wasaaraha dalku kumarayo gobolada dalka qaar kamid ah. Qaybta labadna waxaan ku eegayaa go,aan dhowaan kasoo baxay dowlada oo runtii aniga iga yaabiyey laakiin aysan warbaahinta soomaalidu waxba kasoo qaadin aana u arko in lala soo degdegay oo uu waqtigiisii kasoo hormaray. Qaybta sadexaadna waxaan ku eegidoonaa doqob uusan ”chief protocolka” xafiiska raysal wasaaruhu ku farxidoonin oo ku saabsan heshiiskii uu raysal wasaaraha dalku shalay ku saxeexay magaalada Garoowe oo waxweyni ka qaldanaa oo runtii aan odhan karo wuxuu gef ku ahaa raysal wasaaraha iyo qaranimada Soomaaliyeed, heshiiskaas oo lagu faafiyey warbaahinta Soomaalida.
Dabcan waxaan ka wada war qabnaa in maalmahan uu raysal wasaaraha dalkeena Soomaaliya Abdi Farah Shirdon ”Saacid” uu socdaal shaqo ku marayey gobolada dalka. Socdaalka raysal wasaaraha ayaa ah mid bogaadin, amaan iyo dhaliilba aan usoo jeedinayo. Taas oo aan rabo in aan ku qaadaa dhigo maqaalkan si aan fekerkayga ugu biiriyo madaxda Dowlada iyo shacabka Soomaaliyeedba. Dabcan bani,aadan ayaanahay oo qalad wuunaga dhacayaa, laakiin hadana waxaa loobahanyahay in feker iyo aragti aan iska waydaarsano si aan isaga saxno, talo iyo tusaaleyna aan isaga siino. Balse inta aanan talada iyo tusaaleynta u gudbin waxaan doonayaa in aan aad iyo aad u bogaadiyo booqashada uu raysal wasaaraha dalku ku tegay gobolada dalka oo uu kula kulmayo shacabka Soomaaliyeed iyo maamulada gobolada dalka. Runtii arintaasi waa arin loobaahnaa, mudana in labogaadiyo maadaama ay shacabka Soomaaliyeed arkeen wax ay mudo badan sugayeen oo ahaa inay mar,uun arkaan dowlad Soomaaliyeed oo danahooda iyo horumarkooda wada oo ugu tagta halka ay joogaan. Dabcan waan qiyaasi karaa dadkaas dareenkooda, inkastoo qaarkood ay wali qaflad ku jiraan. Waana arin runtii mudan in labogaadiyo aanuna aad iyo aad u soo dhawayneyno, ugana mahad celineyno madaxda dowlada Soomaaliya oo uu raysal wasaaruhu ugu horeeyo.
Dabcan waa markii ugu horeysay ee mudo 22 sano ah ay dowlad Soomaaliyeed booqato gobolada dalka, waanuna ugu hambalyeyneynaa dowlada saacid arintaas. Laakiin hadana waxaa runtii muuqda qaladaad waaweyn una baahan in lasheego si ay dowladu isaga saxdo. Dabcan qoraalkana ujeedadiisu ma aha mucaaradid ee waa wax saxid iyo toosin iyo dabcan talo iyo tusaaleeyn.
Arinta labad ee aan rabo in aan ka hadlo waa go,aankii kasoo baxay shirkii golaha wasiirada oo ahaa in labedalo eray bixinta ku saabsan kalmada ”maamul” u samaynta gobolada oo ay golaha wasiiradu u bedeleen maamul samaysashada. Dabcan eraygu waa eray fiican laakiin aan u arko runtii inuu yahay eray waqtigiisii kasoo hormaray oo lasoo dedejiyey. Aanuna odhan karno dowladu way ku degdegtay oo kamay fiirsan arintaas. Sidoo kale waa arin keenikarta ama abuurikarta isfahmiwaa ka dhexdhasha dowlada iyo dadka shacabka ah, isla markaana keeni karta in laga faa,iideysto shacabka iyo dowlada dhexdooda iyadoo shacabka siqaldan wax loogu fasirayo. Maadaama ay dowladu jaaniskaas bixisay oo ay shacabkii u soo gudbisay arin aan dhanka dowlada ka bislayn oo aan waqtigii ku haboonaa lagaadhi, islamarkaana siinaysa fursad siyaasiyiin ku sheegii dalkan burburiyey oo danahooda ka hormariya danta dadka iyo dalka, dantooda shaqsiga ah ka dhiga tan dadka iyo dalka. Sidoo kale waxay fududeynaysaa in fursad loo helo in shacabka iyo dowlada la iska horkeeno, iyadoo dadka lootusayo in dowlada Soomaaliyeed ay shacabka Soomaaliyeed kala xigsanayso oo ay qaar gacan bidixaynayso. Arintaas oo hadii siyaasiyiin ku sheegu ku guulaystaan dowlada Soomaaliyeed dhaxalsiin karta cawaaqib xumo ay lashaqayn kariweydo, islamarkaana iska horkeenikarta shacabka iyo dowlada. Waana arin ay dowlada qaladkeeda leedahay hadii ay dhacdo. Waxaana arintaas keeni kara arimaha lasooboodka ah oo sifudud idin kaga soobaxaya hadhowna sababi kara arin cawaaqib xun dowlada dhaxalsiisa.
Dabcan sida sharciga ah dowlada Soomaaliyeed ayaa dalka iyo dadkaba masuul ka ah una xilsaaran oo ay tahay in ay waajibaadkeeda dowliga ah ee sharcigu saaray ay kasoo baxdo, isla markaana ay gobolada iyo degmooyinka u dhisto maamul, inta shacabka kagaadhayo inaysoo doortaan dadkii maamulka gobolada iyo degmooyinka hogaamin lahaa. Laakiin go,aankii kasoo baxay shirkii golaha wasiirada wuxuu runtii ahaa mid aan ku haboonayn waqtiga uu soobaxay waxaana u arkaa in uu fursadsiinayo siyaasiyiin ku sheega raadinaya jaanis ay iskaga horkeenan shacabka iyo dowlada, iyadoo waliba qaarkood ay dalka wali idin lajoogaan iyagoo jabhado hubaysan wata halka qaarkalana ay maamul beeleed ay hogaamiyaan ay rabaan inay dalka u kala qaybiyaan ”imaaraatul qabaliyah” taas oo aan u arko inay tahay wax aan shacabka Soomaaliyeed qaban. Halka kuwo kale oo badanina ay raadinayaan meel ay kasoo galaan siyaasada dalka oo ay gaadgaadayaan qalad yar oo ay dowladu gasho, si ay qabiil iyo wax aan loobaahnayn wax ugu abaabulaan oo ay dowlada iyo shacabka isaga horkeenaan amaba ay shacabka laftiisa isakaga horkeenan. Arin taa oo ugu yaraan dowlada kamashquulinaysa ama ku adkaynaysa arimihii muhiimka ahaa ee larabay inay dowladu qabato.
Hadaba waxaana dowlada Soomaaliyeed kula talinlahaa inaysan jaanis nagu siin dadkaas iyaga ah oo ay go,aankaas maamulsamaysashada dib ula noqoto intuusan dhalin dhibaato ka wayn ta hada muuqata, lana sugto waqtiga shuruucda maamulada gobolada iyo demooyinka lagasoo diyaarinayo. Sidoo kale waxaan soo jeedinayaa in hada ka dib go,aamada dowlada kasoo baxaya loosaaro qubaro soo lafa gura, islamarkaana kasoo talo bixiya waxa ka dhalan kara iyo sida loofahmi karo, inta aan lagu dhawaaqin go,aamada dowlada oo aan bulshada loo shaacin, sidii hada dhacday. Sababta aan sidaas u leeyahayna waa in arintan oo kale aysan soonoqon markale iyo in aan afmiishaar fursad loosiin inuu shacabka Soomaaliyeed iyo aduunkaba si qaldan wax ugu fasiro, islamarkaana aan loogaga faa,iidaysan in dowlada iyo shacabka la iskaga horkeeno.
Sidoo kale go,aankani waa go,aan aad moodo inuu muujinaya in dowladu ay awoodi sharciga ahayd ee ay lahayd ay iska wareejisay iyadoon shacabkii u sheegin cida sharciga ah ee dowladoodii sharciga ahayd u bedelaysa oo maamul samaysashada lasheegay ay ku socoto oo shacabka maamulka usamaynaysa. Dowladu waxay sheegtay oo ay tidhi maamul samaysashada! Su,aashuna waxaytahay! yaasamaynaya maamulsamaysashada lasheegay? ma alshabab? Ma hogaamiye kooxeedyada jaanis gaadka ah ee darbiyada taagan ee gaadaya inay dowlada jaanis yar ka helaan? Masiyaasiyiinta afar jeeblayaasha ah ee dantoota ka dhiga tan dadka iyo dalka?
Yey dowladu lahadlaysaa oo ay ula jeeday inay shacabka maamul u sameeyaan ma xildhibaano iyo gole degaan oo dadku soo doortay ayaa jira oo dowladu lahadlaysaa? Su,aalaha uu go,aankii golaha wasiiradu nagu dhaliyey waybadanyihiin waxaana u aragnaa in dowlada go,aankaas lagu hodey iyaduna ay ku degdegtay. Dabcan waxaan filayaa in shacabkii 22 sano qaxa iyo dagaalka sokeeye iyo orodka ku jiray inaysan qaban go,aankii golaha wasiirada kasoo baxay ee maamulsamaysashada lagu sheegay ”regardless” ama iyadoon loo eegin wuxuu goluhu ulla jeedeen.
Sababto ah maamul sharcigii lagu maamulilahaaba uusan samaysnayn waxa dhisidiisa loogu kala ordayo waanu fahmi karaa, waxa ka imaan kara, waana in nin waliba maamul iska samaysto, taas oo hadhow dowlada dhib u keenaysa kuna adkaynaysa dowlada inay dalka u sameeyso sharciyo iswaafaqsan oo isla jaanqaadikara oo aan iska hor imaanayn, shacabka Soomaaliyeed dhaxalsiindoonta oo u horseedi doona nolol qabiil iyo qudhunkii ay ku daaleen iyo kala qodobkii ku dhisan oo aysan cidina ku faa,iideyn, aan ka ahayn kuwa maamuladaas madaxda ka noqda. Sidaa darted waxaan dowlada Soomaaliyeed sinaxariis le huga codsanaynaa.
• Inaysan ogo,laan in ciidanka dowlada ciidan aan ka ahay uusan joogin dhulka ay ciidamada dowlada iyo kuwa AMISOM kala wareegeen alshabab iyo alqaeda.
• In aan lasameyn maamul aan sharcigii lagu maamulilahaa diyaarsanayn, islamarkaana aysan dowladu cidna ka aqbalin maamul ayaan samaynaynaa sababtoo ah cida kaliya ee sida sharciga ah dalka uga masuulka ah waa dowlada Soomaaliyeed. Shacabka Soomaaliyeed iyo aduunkuna kala xisaabtamimaayan waxa Soomaaliya ka dhacaya AMISOM iyo hogaamiye kooxeedyo jabhada wata cid kaliya ee sharciga ah ee lagala xisaabtamayaa waa dowlada Soomaaliyeed ee sharciga ah ee aduunkuna aqoonsaday. Shacabka Soomaaliyeed iyo aduunkuna idinka ayey maanta idin taageersanyihiin sidad u shaqaynaysaana sheeda ayaan kala soconaa.
Sidoo kale dabcan waxaa dowlada dhib ugu filan oo shaqo iyo xalin uga baahan maamulada laqabyaaladeeyey ee hadeer samaysan marka please idin kuna ha isku badinina anagana hanagu badinina. Waadna ogtihiin in magaalooyinka dalka qaar ay laba laba dowlad ku sheeg ka jiraan, marka fadlan wadankana yaan jaantaa rogan laga dhigin oo aduunka iyo shacabka u heelan ee niyada uhaya laga nijabin, Soomaalina dhibkay soomartay dib loogu celin ”please” waa codsi, ee halaga fiirsado go,aankii maamul samaysashadana lagu sheegay oo anigu u arko dib unoqosho qatarteeda leh.
Qodobka sadexaad ee aan doonayo in aan qormadan ku eego wuxuu ku saabsanyahay booqasha raysal wasaaraha waana runtii mid aan u roonayn dhegaha ”chief protocolka” xafiiska raysal wasaaraha. Raysal wasaaraha dalku markuu tegay magaalada Garoowe ee uu lakulmayey madaxda maamulka puntland waa lagu ceebeeyey runtii waxaana protocolkii kasoo baxay laga dhigay oo loo qoray sidii inay madax laba dowladood oo laba dal ka kala socotaa kulantay. Arintaas oo raysal wasaaraha dowlada gef ku ah aan saxna ahayn. Dabcan dadkii protokolka qorayey ama kas ha ugu qoraan sidan ama aqoondaro ha ugaysee, laakiin arintu waxay raysal wasaaraha dalka ku tahay arin meelka dhac ah. Micnuhu ma aha in raysal wasaaruhu uu garan waayey arintaas laakiin miis wax lagu saxeexo ma aha meel uu raysal wasaaruhu ku gorgortami karo protocolkii kasoo baxayna waa mid gef wayn ku ah raysal wasaaraha dalka in looguqoro siduu u qoranyahay. Tusaale hadii aan sooqaato waxaa ku qoran qodobka koobaad firqadiisa koobaad sidan ” In la wanaajiyo xiriirka iyo wadahadalka madaxda sare ee labada dowladood, la isna dhaafsado booqashooyin, lana ilaaliyo Protocolka dowliga ah” arintanina waxay meelkadhac weyn ku tahay raysal wasaaraha waxaana kamasuul ah ”Chief of Protocolka” xafiiska raysal wasaaraha iyo guud ahaan dadkii lashaqaynayey raysal wasaaraha in protokol noocaas ah oo uu raysal wasaaraha dalku ku saxeexanyahay kasoo boxo kulankaas. Waana arin dalkoodhan ceeb ku ah. Waxaana rajaynayaah in arintaasi ay tahay wax kama u dhacay oo aan ahayn arin kutalo gal ah. Sidegdeg ah loosaxo. Waxaan sidoo kale dhaliil ujeedinayaa madaxda warbaahinta qaranka oo aan iyaguna sixin qaladka dhacay ee sidiisii shacabka ugu baahiyey.
Qormadan talada iyo tusaalaynta ah waxaa idiin soo diyaariyey anigoo ah Abdiqani Jamac dharas oo ah arday wax ka barta kuliyada culuumta siyaasada ee jaamacada ”Stockholm University” ee dalka Sweden, isla markaana ah xubin ka tirsan xisbiga shaqaalaha ee socialdemokratic party ee dalka Sweden. Wixii talo iyo tusaaleyn ah igala soo xidhiidh ciwankan Abdikani.jama@gmail.com
OBS: qormadan ujeedadedu waa talo iyo wax toosin!
Mahadsanid