Den globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria inrättades i januari 2002 för att dramatiskt öka den globala finansieringen av interventioner mot de tre pandemierna. Sverige var pådrivande när fonden inrättades. Den är i dag den största internationella finansiären av verksamhet för att bekämpa sjukdomarna och ger 20 procent av alla internationella medel för att bekämpa hiv/aids.
Vid den senaste givarkonferensen i New York fick fonden löften om motsvarande 73 miljarder kronor under tre år från givarländerna, bland annat ökade Norge sitt bidrag med 20 procent. Men vid samma givarkonferens blev det tvärstopp från svensk sida. Sveriges ambassadör Anders Nordström meddelade plötsligt att Sverige håller inne det planerade stödet till Globala fonden för aids, tuberkulos och malaria. Orsaken uppgavs vara att revisorerna upptäckt korruption i 4 av de 145 mottagarländerna.
Som ensamt land ströp biståndsministern Gunilla Carlsson Sveriges insatser i den globala fonden trots att Världshälsoorganisationen WHO rapporterar att det behövs ytterligare 260 miljarder kronor årligen till den globala hälsosektorn fram till år 2015 för att uppnå målen.
Som socialdemokrater är det självklart att vi aldrig ska acceptera korruption men Sveriges agerande blir en kollektiv bestraffning av alla länder och behövande. Detta arbete är någon som Sverige borde uppmuntra och vara stolt över i stället för att skicka negativa signaler. Det svenska beslutet ledde till att flera länder avstod från att bidra eller höja sina bidrag, och fonden fick löften om 73 miljarder kronor i stället för de 130 miljarder som fonden hoppats på. Nu verkar det som om fonden tvingas att kraftigt skära ned sina ambitioner. Målet att finansiera behandling av 7,5 miljoner hivpositiva, i stället för dagens 2,5 miljoner, kommer inte att uppnås.
Jag menar att det är självklart att den svenska regeringens uppträdande är uppseendeväckande och det finns en stor risk att Sverige tappar sitt anseende i den internationella sammanhang om man inte omedelbart åtgärdar detta uppseendeväckande högersvängningen i den internationella sammanhang.
Den brittiska utvecklingsministern från det konservativa regerandepartiet sa nyligen att den globala fonden var en av nio internationella organisationer med en ”utmärkt meritlista” och skulle få ökade anslag i framtiden.”Vi kommer att öka finansieringen för globala fonden som har en utmärkt meritlista för att leverera resultat”, sa ministern Andrew Mitchell. Och då är det min fråga till Gunilla Carlsson: Varför ströp den svenska regeringen sin insats i den globala fonden som Sverige var initiativtagare till om den har en så utmärkt meritlista.
Den brittiska översynen gav fonden höga betyg för öppenhet och ansvar, och sa att "fondens beslut att publicera/kräva av mottagare att offentliggöra upphandlingen data har varit en viktig drivkraft för en rad innovationer i öppenhet."
Den globala fonden som den dåvarande socialdemokratiskregeringen var initiativtagaren är en unik global fond för att förebygga och behandla hiv/aids, tuberkulos och malaria. Detta partnerskap mellan regeringar, privatdonationer representerar det civila samhället, den privata sektorn och drabbade samhällen en ny strategi för internationell hälsa finansiering.
Globala fondens medel räddar liv på ett aldrig tidigare skådat slag. Med program som stöds av den globala fonden beräknas 6 500 tusen liv hittills ha sparats tack vare aids-behandling. 7,7 miljoner människor har fått tuberkulosbehandling.
Sverige har hittills varit bland de tio största bidragsgivarna och genom åren har varit det land som satsat mest pengar per capita på den globala fonden för att bekämpa fattigdom och förbättra människors hälsa, men nu är det tvärstopp som gäller. Jag tycker att det är pinsamt för Sverige.
Jag anser att varje människa har rätt till ett värdigt liv och att utrota fattigdomen i världen är mänsklighetens största moraliska, politiska och ekonomiska utmaning och en förutsättning för fred, stabilitet och hållbar Utveckling i världen. Som socialdemokrat tror jag på, att en värld med skriande orättvisor förblir en otrygg värld för alla – inte bara för fattiga människor, utan också för välbeställda individer och stater. Att bekämpa fattigdomen och skapa en rättvisare värld ligger i allas intresse och det är därför socialdemokratin tror på att ett jämlikare samhälle är alltid bättre än det ojämlika samhället. Socialdemokratiskt visionen för en bättre värld för alla måste återfår livet och vara en värld där alla människor har sina grundläggande politiska, ekonomiska och sociala rättigheter tillgodosedda oavsett vart i världen man lever i.
Jag anser också att det är viktigt att betona att de fall av bedrägerier i vissa globala fonden bidrag som nyligen nämndes i media är inte nya. De avslöjades förra året och rapporterna har varit offentliga.
Sverige skickade fel signal till givarländernas möte i New York i oktober, vilket ledde till att globala fonden bara har fått en tredje del av det man bett från de givarländerna. Det är dags för Sveriges aidsambassadör Anders Nordström och biståndsministern Gunilla Carlsson att be om ursäkt till de fattiga människor som inte får någon hjälp för att Sverige förstörde givarländernas konferens.
Har Gunilla Carlsson nya planer på att bygga ambassader och finansiera olika konferenser med biståndspengar som borde gå till att bekämpa fattigdomen i världen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar